OATS-förfarandet

OATS-förfarandet, en förkortning för osteoartikulärt överföringssystem, är ett kirurgiskt ingrepp som används för att behandla fokal broskdefekter. OATS är en teknik av flera som används för att behandla detta problem; typ av procedur kallas en mosaikplastik.

En mosaikplastik använder brosk från oskadade delar av leden och flyttar brosket till ett skadat område. Denna typ av procedur är endast användbar för behandling av fokal broskskada. Detta innebär att den omfattande skada på brosk som ses vid tillstånd som artros inte kan behandlas med mosaikplastik. Denna behandling används endast för isolerade områden med broskskador, vanligtvis begränsade till 10 - 20 mm i storlek. Denna typ av skada ses vanligtvis hos yngre patienter (yngre än 50 år) som upplever traumat i leden.

När är OATS-proceduren klar?

Ofta kommer kirurgen att överväga denna typ av procedur, men om röntgenstrålning eller artroskopisk undersökning visar tecken på mer omfattande broskskador kommer OATS-proceduren inte att utföras. Anledningen är att OATS-förfarandet inte kommer att gynna dessa patienter.

OATS-proceduren, utvecklad av Arthrex-företaget, är en typ av mosaikplastik. Små "pluggar" av brosk avlägsnas från områden i leden där kroppen kan klara sig utan brosk, och dessa flyttas till det skadade området i gemensam. Arthrex-företaget har ett registrerat varumärke för OATS Osteochondral Autograft Transfer System.

Hur framgångsrikt är OATS-förfarandet?

En studie på 96 patienter jämförde OATS-proceduren med mikrofrakturbehandling för isolerade ledbroskfel i knäet. Patienterna var i genomsnitt 30-32 år gamla och följdes årligen i fem år efter operationen. De hittade liknande generella hälso- och knäfunktionsresultat för båda förfarandena. Men det var skillnad i att kunna upprätthålla en överlägsen nivå av atletisk aktivitet, med OAT-mosaikplastik som var bättre än mikrofraktur.

Hur OATS-proceduren görs

OATS för engångsbruk (Osteochondral Autograft Transfer System) utvecklat av Arthrex används i detta kirurgiska ingrepp. Det kirurgiska satsen innehåller en mottagarskördare, givarskördare, inriktningsstång, tamp, transplantatrör och kärnextruder.

Patienten är både givare och mottagare, med friskt brosk och dess underliggande ben skördat från ett närliggande område av leden som ska transplanteras till det område som har en broskdefekt. OATS-givarens skördare placeras på givarytan och slås med en klubba tills den har tappats 15 millimeter i givarytan. Handtaget roteras sedan för att skörda kärnan och dras tillbaka.

Nu görs ett uttag på ytan som hade brännskadefelet som kommer att ha rätt storlek för att ta emot kontakten.En mottagare skördas in och vrids för att ta bort en kontakt för att göra rätt storlek och djup på hålet. En inriktningsstav används för att mäta djupet och alla nödvändiga justeringar görs för att förbereda den för transplantattransplantatet.

När den är klar placeras transplantatröret vid läpparna på mottagaruttaget och strängsprutas in i det. Man tappar sedan på en tamp för att placera transplantatet i uttaget. Kirurgen kan fylla givarplatserna med hydroxiapatitstavar och kan använda biologiska lim för att försegla mottagarhylsan.